Allt du behöver veta om jästsvampsinfektion hos hundar

Jästsvampsinfektion är ett vanligt hudbesvär som orsakas av jästsvampen Malassezia pachydermatis. Hos de flesta djur orsakar den ingen skada. Men om det finns en obalans i hudens ekosystem (vid hudallergier, till exempel) kan dessa organismer växa för snabbt och resultera i inflammation i huden. Oavsett underliggande orsak måste jästsvampsinfektioner behandlas eftersom de skapar obehag för ditt husdjur. Därefter kan grundorsaken till problemet undersökas.

Vilka är tecknen på jästsvampsinfektion hos hundar?

Hud

Jästsvampsinfektion orsakar röd, inflammerad och kliande hud som kan kännas oljig och fet och ibland utsöndra klibbig vätska. I vissa fall kan huden bli skorpig och flagnande med fläckar där pälsen faller av. Sår kan uppkomma, huden kan bli mörkare med svarta fläckar och tjockare, nästan som elefanthud.

Inflammationen kan vara värre i hudveck i ansiktet, i armhålorna, mellan tårna och runt läpparna.

Öron 

Infektion med jästsvamp kan orsaka återkommande öroninflammationer. Det luktar ofta unket, öronlappen och hörselgången är röda och brun eller gul vätska kan ses i hörselgången. Öronen kan bli väldigt ömma och klia vilket gör att din hund skakar på huvudet och kliar sig i öronen. De kan också kännas varma när man tar på dem.

Tassar

Hundar med jästsvampsinfektion kan ha irriterade, röda och kliande tassar vilket gör att de slickar och biter på tassarna mer än normalt. De kan ha fläckar med håravfall på tassarna och ibland kan illaluktande vätska utsöndras mellan trampdynorna eller runt nagelbäddarna. Jästsvamp kan också orsaka rödbruna missfärgningar av klorna.

Vad orsakar jästsvampsinfektion hos hundar?

Malassezia, en jästsvamp som lever på normal hud 

Jästsvampar finns naturligt på hundens hud och i hörselgångarna. Malassezia pachydermatis är en av dem och den förekommer då i ganska låga antal. Men när balansen hudens eller örats ekosystem rubbas på grund av ett annat hudproblem eller någon ämnesomsättningssjukdom kan Malassezia-jästsvampen växa för snabbt och orsaka en sekundär infektion.

Jästsvampsinfektioner är sekundära till andra sjukdomar

Jästsvampsinfektioner uppstår ofta sekundärt till andra problem, som t.ex:

• Allergier 
• Torr eller fet seborré
• Hudparasiter
• Ämnesomsättningssjukdomar som hypotyreos
• Nedsatt immunförsvar
• En biverkning av ett läkemedel

Det är inte smittsamt, din hund kan inte få det av en annan hund eller föra det vidare.

Jästsvampsinfektioner är vanligare i klimat med högre luftfuktighet och på platser på kroppen där det gärna blir lite varmt och fuktigt som hudveck, öron och mellan trampdynorna.

Finns det raser som är mer benägna att få jästsvampsinfektioner?

Det finns ingen ras som är immun mot jästsvampsinfektioner men vissa raser har lättare att utveckla dessa besvär eftersom de oftare drabbas av primära sjukdomar som försvagar hudbarriären. Hundar med lång, tjock päls, långa öron eller mycket hudveck får oftare jästsvampsinfektioner. Det handlar bland annat om bulldogg, pudel, mops, basset hound, boxer, cocker spaniel, west highland white terrier, tax, shih tzu, golden retriever, labrador retriever och engelsk setter.

Hur diagnostiseras jästsvampsinfektion? 

Veterinären ställer en diagnos baserat på hundens sjukdomshistoria, kliniska symtom och diagnostiska tester som utstryksprov. I mikroskop kan veterinären se de klassiska  Malassezia-organismerna formade som skoavtryck och om de förekommer i för stora mängder kan en infektion med jästsvamp fastställas. Det finns olika sätt att ta sådana prover, som t.ex:

• Hudavtryck: en mikroskopplatta trycks direkt på hudens yta.
• Tejpprov: en bit tejp appliceras direkt på hudens yta.
• Topsprov: en bomullspinne gnids över hörselgången för att fånga upp celler.

Vidare tester kan behövas för att utesluta underliggande sjukdomar som banar vägen för jästsvampen att föröka sig. Det kan handla om vanliga blod- och urinprov, tester för allergier eller tester för andra hudparasiter som kvalster. Det är också viktigt att gå igenom den medicin din hund redan tar eftersom det finns vissa läkemedel som kan försvaga immunförsvaret.

Hur behandlas jästsvampsinfektion?

En infektion av det här slaget kan behöva flera olika behandlingar beroende på hur allvarlig den är och om det finns underliggande orsaker. Tanken är att först minska antalet jästsvampar till normal mängd igen och sedan förhoppningsvis bota den underliggande orsaken.

Utvärtes behandling för att minska tillväxten av jästsvamp, lindra huden och reparera den skadade hudbarriären

 

Antiseptiska produkter är hörnstenar i en sådan behandling. Dessa produkter innehåller klorhexidin som motverkar jästsvamp. Huden rengörs och desinficeras. För att huden inte ska torka ut innehåller dessa produkter även återfuktande och mjukgörande ämnen samt ämnen som hjälper till att bygga upp hudbarriären. Vanligtvis startar behandlingen med en eller flera schamponeringar. Det är viktigt att följa veterinärens ordination. För att göra det lättare att följa en behandling finns även möjlighet att behandla med mousse som masseras in och inte behöver sköljas ur.

Om jästsvampsinfektionen är lokaliserad till ett visst område, som hudveck eller trampdynor, finns även  bomullspads indränkta i antiseptisk lösning som man kan applicera på det drabbade området dagligen.

Vanligen ser man en förbättring inom en vecka men det kan ta flera veckor innan det blir helt bra (ofta inte förrän efter tre till fyra veckor).

Oral behandling

I mer allvarliga och upprepade fall av jästsvampsinfektion krävs ofta läkemedel mot jästsvamp. Detta kan ges samtidigt som antibiotika för att kontrollera en eventuell bakteriell hudinfektion.

Medicin ges vanligen under en längre tid och gärna tillsammans med utvärtes behandling som lindrar och reparerar hudbarriären.

Behandling av underliggande orsaker

För att komma tillrätta med infektion med jästsvamp på lång sikt krävs att man samtidigt även behandlar den underliggande orsaken. Det kan exempelvis röra sig om att behandla allergier, ämnesomsättningssjukdomar, återkommande hudinfektioner eller parasitangrepp på rätt sätt.

Hur ser prognosen ut?

Prognosen för jästsvampsinfektion är i allmänhet god, men kräver ofta en långsiktig behandling av den underliggande orsaken. Om grundorsaken är under kontroll så minskar den sekundära eller återkommande jästsvampsinfektionen. Det är därför viktigt att arbeta tillsammans med veterinären för att hitta den behandling som fungerar på just din hund. Vanligtvis finns det inte en enda lösning som passar alla, därför måste behandlingen skräddarsys efter hur allvarlig sjukdomen är och hur hunden reagerar på olika behandlingar.

Hur kan jag förebygga jästsvampsinfektioner hos min hund?  

Att hålla underliggande allergier i schack är ett viktigt första steg för att förebygga jästsvampsinfektioner. Arbeta tillsammans med din veterinär för att hitta den bästa behandlingsplanen för din hund. Var också medveten om att denna plan kan inbegripa flera olika åtgärder samtidigt och att den kan förändras över tid.

Att hålla hundens päls vältrimmad och ren och se till att päls och hud torkas ordentligt efter kontakt med vatten kan hjälpa till att förebygga infektioner. Din veterinär kan ge råd om hur ofta du ska bada din hund.

Om din hund har hudveck så är det viktigt att rengöra dem ofta. Detta kan hjälpa till att förhindra jästsvampsinfektioner i vecken. Regelbunden rengöring förebygger framtida skov.